tyngd /djup

Allt känns bara...tungt. allt tar emot jag...vet inte ens vad jag vill eller inte vill.

Det ledsena tråkiga deppiga jag ter sig som en oönskade existens.
Försöker få tiden att gå med den lilla.orl och starka ovilja inför allt.

Orkar inte göra mig illa. Orkar inte ta livet av mig.. Orkar inte leva.

I januari måste jag antingen börja jobba eller plugga p.g.a ekonomin.
Känner.hela. tiden.pressen.

Psykologen undrar vilket är att föredra..vad vet jag..vill ingenting längre.

Han.vill ömsom vara ömsom.inte.
Orkar inte tvivel å känna mig.som oönskad, en börda.  Mamma blir Obekväm AB min apatiska tystnad.
Så är ensam. Då å nu , här å där.

Mitt liv är präglat av skam å självförakt minns det ända sedan barnsben.  För allt hon gjorde bakom kulisserna.