På rymmen

Jobbat typ 80h.
på 12 dagar.
En dag ledigt spenderades i skolan.
Men jag måste göra såhär nu.
Fattig som tusan å pengarna kommer iofs inte förrän i juni men då får jag även en månadslön å kan betala tillbaka skulder.

SÅ.
Dubbel motivation till att inte äta.
Har fan inte råd om jag vill kunna göra ngt kul heller.

BMI: 18,8.
Inte bra men äntligen acveptabelt och inte bara vätskebrist vikt.
Västkebristvikten efter dum duclonatt föll till 18,4 men vad göra.

Nu står jag ut i min kropp igen.
NOTE INTE tycker om.
Men står ut.

Borde borde har 10000 borde.
Borde träffat mamma igår men jobbade.
Borde gått till min nya sjukgymnast som JAG bad om men glömde.
Borde ringa upp å boka ny tid men HATAR kontaktpunkten.
Borde läsa vykortet å svara.
Borde inte ha BÖRJAT RÖKA IGEN Å BORDE VERKLIGEN INTE RÖKA SÅ MYCKET.

Men vet ni?
Man lever en gång.
Jag är trött på alla jävla borden å tvång å perfektionism.
På att vara bra å bäst å hej å hå.
Jag behöver känna att jag lever ibland, inte bara överlever.
Trött på att alltid fixat allt.
Ace:ade nästan hela gymnasiet trots 3 inläggningar.
Lärt mig ett språk på kandidatnivå.
Jobbat sedan jag var 15 år.
Varit sjukskriven max 2,5 månad(värsta perioden i mitt liv).
Läst klar 1,5 år/3år utan en enda omtenta eller restuppgift.

Ja kanske är det där för att manipulera mig själv mest.
men jag är trött trött trött på alla ansvarslösa människor som haft det lätt.
Och att jag då ska vara så hård mot mig själv med all jävla skit i mitt bagage jävel.

Så. Nu gör jag som jag vill ett tag till.
Lite för lite kalorier mat, för mkt kalorier alkohol, ligga med tjejer som jag vet kanske är kära i mig, leva på buljong, freestyla sista presentationen i skolan, vända på dygnet, överge självstudier.

Ja helt enkelt fucka ur lite. Kanske inte så mycket för någon annan eller jättemycket för någon but hey, I don't give  rats ass.

Jag har erhållit något på senaste tiden.
Självkänsla. Den är bräcklig men den finns.
För jag är en väldigt speciellt person.
Det vet jag.
Inte för att jag hört det 10000000 gånger för jag lyssnar sällan på någon annan.(Hybris?Förakt?Misstro?)

För att jag nu vet det i mig själv.
Och ja, som alla andra är jag inte alltid rätt.
Men jävlar i min låda, ska gudarna veta att jag nog så fan försök mer än de flesta.

Galla färdigspydd.
Glitter, jag vill svara adekvat och fint så jag har inte öppnat kuvertet än.
Det kliar i mina fingrar men det måste liksom bli rätt när något betyder så mycket.

Så ber dig vänta ,vänta på svar och respons.

Nätterna är varma sover med fläkt och påslakan men behöver bolltäcket, om så över fötterna.

Nyckelbenen börjar komma fram igen men har så långt kvar igen. Det tar tid jag vet.
Det får det ta.