tisdag 15 oktober 2013

hepp depp

Jag.går.fucking.sönder.

Släpper tankar på å göra sig illa.
Skärp dig, har du sett din att göra lista?
Du har en föreläsningar i eftermiddag.
Du har redan gått upp för sent, inte morgontränat eller
pluggat.
Du sitter och lipar i kaffekoppen istället och ätit frukost fastän du inte fick det.
Å du har itne skrivit ngt än.
Inte renskrivit dina fula anteckninga rifrån igår, inga studieuppgifter, inte läst.
Nada.

Vill jag ens?
Vill jag bli sjuksköterska?
jag hatar att umgås med de som fortfarande pluggar japanskan.
För jag är alltid sämre.
Men var det verkligen min dröm?
Har jag några drömmar?

Empatin är död.
Förståelsen lika så.
Ge tillbaka den.

Jag hittar fan inte ut, 4 självhjälpsböcker i telefonen, gud vet hur många på mitt rum.
Ändå
hittar
jag
inte
fucking
ut

Jag kan snart allt om alla diagnoser satta.
Mindfulnesstänke, dbt tänkte.

Men jag hittar fan inte ut.
Var i helvete är nycklen till den här jävla dörr jäveln?!
När ska jag få  fixat mig?
Lagat?
(dumihuvudetedukanintefixabortdet)

När ska jag känna att jag faktiskt ändå vill leva
VILL
V I L L
Inte skabordemåstebehöver.

När ska jag slippa känna mig som en jävla parasit på jorden
som tar upp syre och vatten och mat
som någon som hade behövt det bättre kunnat få
som någon som kunnat förändra världen kunnat få

Jo.
Där var det.
Det var ju det jag ville
Förändra världen drömmen
vilket jävla skämt hur ska du, du kan itne ens förändra dig själv
vem är du som tror att du kan vara någon förebild när du är så fucked upp
så jävla fel, missfoster missfoster. 
du är till å med för jävla gammal för att tänka såhär
som någon jävla tonåring.

Å ändå kan jag inte vara arg, hata dig "pappa".
Ändå kan det aldrig bli ditt fel
Mamma har jag hatat, varit arg på
bråkat med för alla hennes brister
kanske har jag tagit ut allt vrede på just henne
hon har varit bristande i sin uppfostran men ändå försökt vara där
trots sina egna trauman och tillkortakommanden

Så då är det just kanske det
Att den där ilskan som rispade och slicde sönder min kropp
som sedan blev en handske, att attackera slagpåse mamma med

Å nu då?
Vart ska det arga monstret ta vägen nu?
Ilskan hittar ju för fan inte heller hem

Äckel ska ut å röka istället för att springa
å sedan et jag inte.

Försökte nästan gå över ett övergångsställe igår trots rött och hög trafik.
Så avslutande orden blir väl ett trevligt, klyschigt skjut mig snälla, tack så mkt hej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar