Skrattade nervöst fram hos psykologen att jag ju har typ 4 semipojkvänner. Ligger inte med en av de... än. Ska väl försöka hålla det så efter stormigt förhållande med M och några år utan kontakt men det finns vibbar, sitta / ligga nära, halvhålla om.
Sov hos M inatt som skulle upp 6ish å han skulle promt sova på soffan och jag i sängen trots protester. Jag vill ju gärna sova brevid någon det håller skräcken för pappa, natten, Flashbacks och hot om övergrepp den lilla P i mig räds borta.
Samtidigt är han den som konfunderat mig mest, M. För ja om en kille inte vill ha sex, ena försöker kyssa... går hjärnan igång. Är det min äckliga acne hud, fula kropp, fula hår, fula ute jag, fula inuti jag, att jag är kaos å trasig.
Blott Hjärnspöken måhända....
L som jag också har en historia med (kan ej vara i ngn casual relation annars verkar det som ) är typ den som stoppar MIG när sex börjar göra för ont.
Å ont går det alltid. Varje. Jävla. Gång.
Men han är fin med på sitt unika sätt, så otroligt öm och varmsam, som om fingrar, tunga, ja allt vore smekningar av fjädrar och mjuk vind.
Samtidigt. E och D.
Vad sysslar jag med....
Troligen närhetsbehovet. Trygghetsbehovet.
Att inte känna sig ensam ...som jag ju ändå gör när de går eller jag går, kanske jag som försätter eller fortsätter livsschemat.
Övergivenhet.
Återupprepar .
En del vill fortsätta såhär. Ska träffa Ei i eftermiddag för första gången på säker 3-6 år minns ej. Gammal historia där med om än ej ett riktigt förhållande.
Vad kommer hända där? Kandidat 5?
Han skulle komma förbi efter jobbet med twister glass som vi båda älskar sedan barnsben.
Söt gest i disguise?
Han berättade om en gemensam vän igår när han ringde upp vara sådär (folk gör sådant? ") som fått en brutal stroke för 2 år sedan och är halv vegetativ idag. Bara några år äldre än mig.... det är sjukt. Så jävöa sjukt.
Men det är väl bara en sak de är ute efter för varför annars skulle de vara med dig. Du, torie mo nai, utan meriter eller något speciellt värde. Horor får i alla fall betalt.
De väser och hånar.
Inte för att jag ligger mes alla, inte heller varje gång och träffar la en, kanske två av de i veckan på sin höjd, vill jag försvara mig.
Mina andra vänner har liksom distanserat sög känns det som eller har fullt upp med sina sambos, liv, andra vänner, problem,fester.
Jag hatar den här depressionen för orkar ju sällan ngt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar