38 h vaken igår när jag pallrade mig iväg, i ett anmärkningsvärt olustigt tillstånd, till matgruppen.
Var bara en timme igår, på torsdagar ska det ju vara ....2, 2.5 h? Vi gick över tiden med 3h en gång.
Kunde jag sova efter det... nej.
Sedan 1,5 vecka tbx har jag dygnat 5 av 9-10 dagar.
Vaken allt mellan 28-38h.
Ett nytt beteende, har tidigare endast dygnat fåtal gånger och då vid exempelvis rave festerna, speciellt de som varit i avlägsna och svårframkomliga/åtkomliga, enorma och för mig främmande skogsområden.
Var på gränsen igår. Psykos gränsen.
trodde en taxichaför som använde vändzonen precis vid mig då jag var påväg hem skulle ta mig. Till polisen. Att de var ute efter mig, i stor skala kopplat in till och med taxi chafförerna.
Å jag kunde ju inte fake:a att jag var någon annan för de har väl. måste väl, ha beskrivning på mig?!
Fortsate gå. Hämtade ut zopiklon denna gången istället för imovane, hatar generika annars för har fått mer biverkningar av vissa men hörde av en vänd att hon måste pendla mellan de tdigare nämda preparaten för att kunna få samma effekkt och utvecklar en resistens annars. Så tänkte la wtf de e ju ändå aldrig precis samma sak som de envisasmed att säga på apoteket, GENERIKA ÄR INTE DENTISK. Olika framställningsmetoder, berktyg, blandämnen i pillerdeg, även om den verksamma substansen är samma.
Fuck all mjölk är inte alla. Alla röda t-shirtar är inte samma. Varöfr skulle två, fler behövas om en räckte om det var samma?
Nu drar jagf det väl långt, vet ju det. Menar jag fattar ju med, läkemedelsbolag, konkurens osv. Är överlag nautral, mer åt vänster annars men i där är jag höger. Att ngn jävla höra samlad enhet, företag, grupp o.s.v ska bestämma massa istället för att låta fler mindre, få försöka.
I japan fanns fortfarande så mkt små krogar ägda av familjemedlemmar och dylikt kvar i förorterna.
Här i väst ska vi vara robotar. WHO uppskattade här om dagen på radio att inom bara ett par år kommer det näst största folkhälsoproblemet vara....DU DUN. Depression.
1000 och åter 1000 valmöjligheter. Världen snurrar snabbare, utvecklingen rusar, vi ska vara uppdaterade med det senaste på alla appar, sociala medier, nyheter, mode, även om man har skilda intressen, som jag och mina tv-spel...det går för fort. För mkt.
Man blir overwhelmed av alla val, all stimuli. Vi fastnar i timtals framför skärmar, hur många sitter å göra absilut ingenting 1h om dagen?
Eller är det bara jag som inte gör det? Arbetsterapeuten frågade om det.
Sjukskriven sedan augusti. AUGUSTI.
Plugga, jobba och träna. I princip varje dag. Så har det varit de senaste 11 åren.
Trodd ejag skulle dö av rastlöshet...men nu...nu när jag landat,
Jag sover uppenbarligen inte. Men jag orkar inte de mest simpa saker de flesta dagar. Ligger och stirrar in i väggen. Ser film eller serier men fattar inte riktigt de flesta gånger.
Allt är inget. Inte så mktångest förutom sista tiden. Knappt ngn all innan det.
Sjuk HELA tiden. Prover tagna och nu ska jag remitteras till infektion.
Då det är LPK det handlar om så finner jag mig be om nätterna till gud (för mig är konceptet med gud inte det derivat från religionen, DET är en diskussion man får ta med mig separat om man vill veta min teori och vad som utgör gud i det hela. Av vana blir det snälla gud.)
.....
Sidetrack. Ovanligt. Hej adhd symtom, de har varit helt överallt när jag nu sover å äter kass.
I ALLA FALL NY MENING: JAG ber till gud att då det är LPK, tror det var neutrofila...så ej sannolikt att de tär ngt....men jag ber att det är cancer. Leukemi. FÖr jag kommer vägra behandling.
Se tillatt hitta alla sätt att speeda upp det hela.
Vet att flera omkring mig har nära som dött i cancer som nog skulle bli arga på mig nu.
Men jag tror inte jag kan ta livet av mig längre. Min relation med mamma har äntligen ändrats, jag talar enligt många omkring mig nu, om henne på ett helt annat sätt. å jag själv känner värme när jag talar om henne.
Kan inte göra så emot henne.
Att bekämpa cancern skulle ju vara samma sak skulle nog flera påstå.
Men när man vet vilka rester strålning, cytostatika etc kan lämna senare i livet . Hur stor risk man har för annan problematik, andra sjukdomar, om än inte just cancer.
NÄPP Nog med gifter för mig kropp.
Kunde ju för fan hålla mig vaken genom en theralen dos, en zopiklon, en nozinan, en stesolid, en circadin....Körde på fullt ut, med en lättöl med för å bosta . En av kvällarna var jag vaken rätt igenom det ändå. Heöt sick, jag som är så läkemedelskänslig.
Nå f¨r rätta det här senare behöver lyssna på äggklockan när den försöker stoppa mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar