Vandrade och vandra igår. och jobbade i 6h men det gjorde mig inte lugnare.
Ålar sprattlar under huden, det brinner i mig men ändå är jag så trött och matt jämnt, hur hur hur, ologiska kropp.
Vi krigar än, jag och "min" kropp. Varför ska jag bli påtvingad att kalla den för min när jag inte vill ha den? Den har bara lett till besvär, fått mig att må dåligt fastän allt omkring varit bra.
Jag vill ha en kropp alls, vill vara ett medvetande. Möjligen i en kropp som inte känner så mycket. Och inte är allt för ful men kanske kunnat leva med quasimodo utseende bara jag sluppit vara olycklig jämnt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar