2:30 bankar det hårt på min dörr(nej har ingen ringklocka).
Igen.igen.igen,
Ur xanor åvin dimman försöker jag fatta.
Öppnar.
Två poliser kommer in å ska in å prata?
Hur jah mår etc.
"eeeeeh trött?"
Har jag kläder på mig?
Drömmer jag?
Vad är klockan?
Varför är mina händer lila?
Vet du varför vi är här?
Jaha tydigen var mor min övertygad om att jag försökt ta livet av mig.
Den här historien är länge än vad mitt muskelsvaga jag klarar av att skriva .
Men timmar innan kom en vän med en blomma som bara kände på sig att jag behövde ngn
Ovetandes om allt som hänt runtomkring senaste månaderna.
Märkligt dygn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar